måndag 3 november 2008

Här igen

Jobb.

Ibland undrar jag varför jag tackat ja till så många "skift" (det är ju inte skift i sin rätta betydelse men i brist på annat ord så kallar jag det så). Idag är en sådan dag. Jag skulle bara vilja åka hem och sova, sova, sova i åtminstone en miljon timmar. Men nej, här ska jag sitta och nöta på stolen och jeansen. Jag klagar inte på "riktigt", är ju nog nöjd med att dra in lite pengar men ändå, vissa dagar är man inte i sitt esse.

Hela den här veckan blir en stressvecka. Idag har jag jobb, imorgon har jag jobb, på onsdag har jag piano och på torsdag måste jag in till stan och köpa något åt B till farsdagen, på fredan har jag jobb, på lördan ska vi norrut och träffa moster Märta, fira morfar och jag ska till frissan, på söndag är det farsdag och vi har 4 pers. att fira, 5 om vi inte hinner fira morfar på lördag. Sen är det måndag igen och en till stressvecka börjar... herregud!

Men snart är det jul hörni! Jag älskar jul! Jag tycker om då alla pyntar utomhus och inomhus med lampor och ljusslingor, tro hopp och kärlek, levande ljus, ljusstakar, adventljusstakar, ljusbollar, stjärndraperier, fula plastsnögubbar och jultomtar som lyser osv. Det är så härligt när det är mörkt att gå omkring och titta på julbelysningen runtomkring en. Så får man sätta upp röda gardiner, kasta en röd filt över soffan, byta dukar och mattor i hela huset till rödgråa-gröna skapelser. Hela huset blir så fint och varmt. Man får baka jullimpor och pepparkakor och julstjärnor. Koka risgrynsgröt med mandlar i och äta plommonkräm. Julens härliga dofter sprids och man känner sig som en liten unge när man varje morgon öppnar en till lucka i sin alldeles egna julkalender (ja, jag har en fortfarande fast jag är 24 år). Så får man köpa någon fin present åt dem som man tycker om, man önskar att man hade mera pengar så man kunde köpa det där lilla speciella som man vet att någon har önskat sig länge, istället blir det en lite billigare sak men jag måste alltid köpa eller tillverka något som jag vet att mottagaren vill ha eller behöver. Hatar att köpa och få sånadär (äsch, kan man ens säga så?) "jag-måste-köpa-något-men-jag-vet-inte-vad-så-jag-tar-första-bästa-opersonliga-sak-jag-hittar-bara-det-ser-dyrt-och-mycket-ut".

Själva julafton är underbar, om jag får fira den som jag vill, vilket jag sällan får, men vänta bara då när jag blir gammal och har egen familj ;), då ska jag fira som jag vill. Vi har en speciell gryta som vi bara äter på jul, "mammas julköti", receptet är ett gammalt recpet som ges från mor till dotter på min mammas sida (eller det är vad hon sagt i alla fall,kan ju hända att jag bara än så länge är nummer tre i raden, men hur som helst, jag tänker ge det vidare till lilla b när hon blir stor). Sen har vi ju allt det där vanliga på julbordet forstås. Vi brukar duka med det finaste porslinet och alla i familjen är nytvättade och har finkläder på sig fast det bara är den egna familjen. Det är mysigt. Kalle Ankas jul först och sen mat. Sen efterrätt och senare en kaffekopp. Så är det obligatoriskt att göra en räd bland resterna i kylskåpet någon gång runt midnatt eller så, en limpsmörgås och julmust. Ja och så blir det visst ett besök från julgubben i något skede. Jag längtar till jul.

Jag har fått spendera en hel dag ensam med mamma den här helgen, eller nästan ensam, lilla b var nog med. Mamma hämtade oss från Mjosund och vi styrde mot stan i deras Opel. In till Rosso var vi åt god mat och lilla b kastade batongbitar och gurkskivor på golvet och lekte snällt med de andra barnen i lekhörnan. Därefter till gammelfaster Viivi för att hänga upp gardiner. Sen hem till mammas och lata sig på soffan en stund, lilla b rev ner T-mans färgpennor och spred dem i köket, sen hittade hon x-antal vinflaskor som mamma lagt undan i ett hörn i köket (hon ska ha dem som dekoration på jul, gröna flaskor med röda etiketter och röda ljus), lilla b sprang runtomkring med ett par flaskor i handen så det klirrade så där lagom trevligt. Sen styrde vi stegen mot gravgården för att tända ljus på några gravar, bl.a. min mormor och min morfarsfar och-mor. Jag tände ett ljus för min farmor vid minnestenen för anhöriga som gravlagts på annan plats. Lilla b sov hela tiden i vagnen, väl nerbäddad på en fårskinnsfäll och under en filt (mamma, alltså min, tyckte tydligen att det var -35 grader...).

På söndagen åkte jag och mamma till Kannus för att hämta en liten lurvig 6- veckors kattunge. Hon var vit och grå och så otroligt söt. T-man och M visste inte om den nya familjemedlemmen för de var på pappa-barn läger på Vasikkasaari. Miisu, deras stora frasse-lasse, var lite försiktig och reserverad mot den nya katten modell dammråtta som satt och sket i hans kattlåda men sen blev de bra vänner. Som tur, för Miisu är så pass stor så han lätt kunnat äta upp dammråttan om han velat.

Nu blev det här en skrivelse av typen trilogi så nu ska jag sluta. Är dessutom kissnödig så, hej då! :P

Inga kommentarer: