Alltså vilken natt vi haft. Lilleman börjar må bättre och det märktes klockan tre inatt då han tyckte det var morgon och stod i sin säng och skrek och plottrade. Jag var dödsjuk (kändes det som), huvudet höll på spricka, det var varmt och det var kallt, kudden obekväm, hela kroppen värkte och jag ville bara sova.
Till slut orkade jag inte mer utan sköt ut hela spjälsängen till vardagsrummet med ungen i och lade mig på soffan och försökte sova. B lämnade kvar i vårt sovrum med lilla b. Klockan fem vaknade jag, hade tydligen fått lite sömn i alla fall, och belöt mig för att skjuta tillbaka sängen i sovrummet, lilleman sov.
Efter det somnade jag äntligen och vaknade sju av att B viskade att han ska åka till jobbet nu. Jag trodde jag höll på dö, jag hade en hemsk huvudvärk, nacken var sjuk, kroppen värkte, jag var jättetrött och frusen. Släpade mig upp och kokade te med ett öga öppet och provade febern, 37,5 blev domen. Inte så farligt.
Ville verkligen INTE att B skulle åka till jobbet. Nej. Men ungarna verkar vara på gott humör i alla fall, lilleman var inte så het som tidigare så kanske är vi voiton puolella... vi får se.
2 kommentarer:
Åh, va jobbit ti vara sjuk:( Hoppas int ni val ritti mökkihöperö tii inom hemmets väggar. Ja ska hald tyyman så ni val frisk snart! Krya på er!
Örk. He hoppas ja å. Ungan verkar no må beter men ja sku helst bara ligg i sängen...
Skicka en kommentar