söndag 10 maj 2009

Morsdag

Vaknade med huvudet fullt av snor till en välbekant trall och ljudet av en prasslande plastpåse och en plottrande lilla b. Morgonmål på säng vankades det, tomaterna på smörgåsen hade en extrakrydda, lilla b:s saliv, fräscht. Kort och paket fick jag också, och en chokladplatta med 85 % choklad, mums. Tack älsklingar!

Sedan bar det av ut i parken, vädret är visserligen vackert men det blåser jävligt hårt. Jag börjar känna av en ordentlig förkylning nu, usch. Var ute en stund och tog en runda via Brändö torg för att se om glasskiosken var öppen men se nej, det var den inte. Kanske öppnar den först klockan 12.

Nu ska lilla b sova en stund, och jag hoppas på några minuter med min stora älskling.

Igår firades det i Öja. Jag besökte min mormors och farmors gravar, i ösregn. Min mamma var hemma på grund av det hemska regnvädret så jag satt där en liten stund också. Hade bara tänkt lämna presenten (en ros i kruka och annat som tålde det häftiga regnet) på gården under tak men när jag kom dit såg jag att en lampa lyste så jag ringde på och där var de alla tre, inte så roligt att åka på husvagnssemester i ösregn. Jag var genomvåt och började frysa, det straffar sig idag, jag känner att jag kommer att få hosta som ett körsbär på toppen av min förkylningssundae.

Jag saknar min farmor och mormor. Den här tiden för 8 år sedan hamnade min mormor in på sjukhus och på min namnsdag den 19:e dog hon. Senare samma sommar dog min farmor. Hon hann aldrig lära mig väva eller virka ordentligt. De hann inte träffa B och inte heller lilla b. Min mormor hann inte träffa T-man, han var i mammas mage ännu när mormor dog.

Morfar är fortfarande på sjukhus. Har varit där sen påskhelgen, på Libeckska. Det känns som om de inte anstränger sig särskilt hårt för att ta reda på vad som är fel på honom. Han är visserligen 85 år gammal men ändå, det är ju inget stort fel på honom. Igår lät han så trött när jag pratade med honom i telefon. Jag bad min mormor att inte ännu ta honom till sig, vi behöver honom ännu här hos oss en stund. Hoppas han får åka hem snart, han är annars så pigg och klar i knoppen.

Nä, nu ska jag skaka av mig dessa ledsamma tankar och gå och smaka på kladdmuffinsen jag bakade just, hoppas de är goda.

Inga kommentarer: