What a night!

Och nej, inte i DEN bemärkelsen, utan snarare i voi huhhuh!!

Lilleman fick feber inatt. Trettioåttakommaåtta (38,8) visade febertermometern klockan två inatt och lilleman var gnällig som få. Han fick värkmedicin och en flaska mjölk och sov två timmar, när jag vaknade klockan fyra troddde jag att vi sovit femton minuter. Han skrek och gnällde, fick en flaska, somnade inte om så jag tänkte att det bara är att stiga upp. Gick in i vardagsrummet och satte ner honom på golvet en liten stund medan jag sköljde ur tuttflaskan i köket. När jag kom tillbaka sov han på golvet med sin nalle som kudde. Han sov en stund och vaknade och gallskrek, lugnade ner sig efter en stund och vi kunde fortsätta "sova". Sen vaknar han klockan sju och är på strålande humör, jollrar och babblar i sängen och är en helt annan pojke än för bara någon timme sen.

Hans mamma, jag, däremot är otroligt trött, storasyster är gnälligast av alla och jag håller på få samma jävla sjukdom som ungarna, not nice, not nice at all.
Nu en kopp kaffe och en lägesrapport. Jag misstänker att lilla b gör något galet i badrummet... Hör henne sjunga (med egna ord som låter mer och mer som riktiga ord för varje dag) "dagens grattis" från Bolibompa:

"Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag. Dagens grattis!"

... och nu la hon på vattenkranen, jaiks!!

Här är en glad lilleman som visar hur man sjunger "Klappa händerna"... bilden är från helgen.

Påskbilder

På långfredagen ställde lilla b till med följande hemma hos mormor, jag ger er bad i vattenpöl samt tvätta mössan under takrännan:


Som tur hade hon gummistövlar och kurabyxona. Mössan var det värre med, vi hade med oss två och när att hon "tvättat" dem båda fick hon låna en av morbror Taneli:

Det var den enda soliga dagen på hela påsklovet.

På påsklördagen var ungarna häxa resp. kanin och vi åkte runt till den närmasta släkten och såklart till tant "kaj". Lilla b och lilleman delade ut påskbrev som de ritat själva, vackra streck i varierande färger (modern konst??).


Senare på lördagen åkte vi hem till min pappa och min bror för att fira min brors 24-års födelsedag. De hade varit ute hela dagen på villan och kört hem ved som min farfar huggit. De hade fastnat med traktorn i såran på isen och var trötta, irriterade och i pappas fall, febriga när de äntligen kom hem. Farfar hade blivit sur på dem så han kom inte på "kalaset".

Jag hittade dessa gamla påskäggleksaker i en låda bland lillebrors gamla leksaksbilar och vi blev alla tre (jag, B och brorsan) lite nostalgiska när vi mindes hur man skulle samla alla krokodilerna som fanns i Kinderäggen någongång på 90-talet. Jag hade två, max tre av dem minns jag.

Ur barnamun:

Jag nämnde i förbigående åt lilla b (idag 2,5 år) att vi ska gå ut snart. Nu springer hon runt i lägenheten och ropar "kuuk, kuuk" (vilket betyder uut uut).

Jag hoppas verkligen att hennes "k-vika" går om snart, man får ju skämmas för sådana utryck om de nämns bland folk.....

Veckan som gått

På måndag hälsade vi på hos tant Märta i Jakobstad före vi styrde bilen hemåt mot Vasa. Vilken glädje att vara hemma efter den långa påskhlegen som var fylld med en massa spring (mer om den senare). Vår lägenhet må vara liten, trång och i enormt renoveringsbehov men den är hemma för oss och just i måndags ville jag kyssa alla dammråttor under sängen, så glad var jag att få komma hem igen.

På tisdag skedde ingenting, jag tvättade en massa kläder och svärmor blev 50 år gammal. Grattis!

På onsdag stack jag och lilla b iväg på barngymnastik vid Folkhälsans Hus (även känt som mammas arbeiti). Det gick bra och lilla b hade roligt. Hon hittade en hel hög med rep som hon släpade fram och senare blev det ett stort bråk om repen, jag rodnade lite och hoppades att ingen skulle minnas att det var min unge som släpat fram dem från början, eller att det var min unge som skrek högst... Trots det ska vi nog fortsätta "uppa" som lilla b kallar det.

På torsdag bakade vi supergoda kanelbullar som blev enooorma. Detta pga. bakplåtspappersbrist. Jag hade gjort dubbelsats och märkte för sent att vi bara hade ett enda bakplåtspapper kvar, det blev stora bullar plus några muffinsbullar som jag gräddade i min muffinsplåt. Tack lillebror för den.
Vi var också ute en sväng och lilla b "badade" i en vattenpöl i parken...

Idag vaknade lilla b med feber. Två gnälliga barn och en morsa med mördande huvudvärk är inte några värst bra ingredienser för en framgångssaga, men vi klarade av dagen någotsånär bra och nu är det snart dags att dra täcket över huvudet och sova en natt igen. Ungarna sover redan men har vaknat några gånger och gnällt. Potträningen har vi lagt på hyllan nu när lilla b är sjuk.

Har börjat tvivla på potträningen och på om NU verkligen är den rätta stunden att börja potträna lilla b.... kanske blev jag lite för ivrig, hon kanske inte är redo ännu.

Men nu, god natt!!

Sen när...

Jag är en mästare på att leva enligt sen när...-principen. För mig innebär det oftast sen när jag gått ner i vikt ska jag... Men nu ska det få ett slut (hoppas jag i alla fall), har en massa kläder som är för små i skåpet och nu ska jag skänka bort dem istället för att tänka sen när jag gått ner i vikt ryms de igen. För jag har använt dem någongång i tiderna, men så har jag gått upp i vikt osv. så de blivit för små, har sparat dem för jag skulle ju ändå snart ha gått ner alla extrakilon... yeah right! Det där med att sporta med att köpa för små kläder, för man ska ju ändå banta, förstår jag mig inte på!!

Det kan ju inte vara hälsosamt att inte leva NU. Visst vill jag gå ner i vikt men jag måste också acceptera att jag är som jag är just nu, att jag inte vill se ut så här kan jag ändra på. Det är så lätt att skriva sådana saker, svårare är det att faktiskt tro på dem. Jag vet inte om jag är för lat för att ändra på mig eller om jag i smyg tycker om mig själv och bara vill ändras för att möta en massa förväntningar?

Vet ni föresten vad som skulle vara überskönt? Att få börja om från noll igen. Att inte äga någonting, att inte ha något skräp att släpa på, att bara ha sådant som man vill ha och behöver. Det skulle vara najs. Tror jag ska rensa ur skåpen igen, lätta på den materiella bördan. Men VAD ska man göra med dukar som farmor virkat, eller dukar som mormor suttit och fransat?? De används inte men jag kan inte kasta dem... det bara går inte.

Lilla b har kommit in i en besvärlig period nu. Hon ska dra bort alla sängkläder ur sin egen och vår säng och sedan sprida dem i lägenheten. Sen ska hon dra ut ALLA kläder ur byrån i sovrummet. Det är jätte-jättejobbigt. Jag vill ha en fräsch säng att sova i, inte en säng kryddad med smulor från köket, dammråttor från sängkammaren och gruskorn från tamburen. Jag blir väldigt ilsken om det är smulor eller sand i min säng!!

Potträningen då? Tja, det går som det går. Egentligen inte så bra. Framsteg har gjorts och somliga dagar går det bättre än andra. Men nu är jag så förbannad på våra familjer. För fan, först gnälls det i en evighet om att vi inte börjat potträna. Men har hon blöja ännu? Kakkar hon i blöjan ännu? Har ni inte börjat potträna? osv. Och nu när de fått ta del av potträningen i några dagar så låter det såhär: Men kissade hon ner sig IGEN!? Kakkade hon i byxorna? VET ni att det FINNS blöjor? Jag skulle vänta till sommaren så får hon springa och kissa i gräset! Om NÅGON nämner ordet sommar och kissa och gräs igen så skriker jag! HÄR I VASA KAN VI INTE VARA UTE PÅ GÅRDEN HELA DAGEN OCH SPRINGA RUNT OCH KISSA I GRÄSET FÖR HELVETE!!!!! Lite stöd tack! Nu har ju B också börjat vackla i tron så att säga, det är bara jag som ser de små framstegen och bara jag som orkar tuta och köra i full gas fortfarande. Jag väntade mig inte att det skulle ske i ett kick, och jag tycker inte att det är så hemskt med lite kiss och bajs. Visst är det jobbigt ibland men någonstans ska man ju börja.

Stor vits...

... att ha blöja på lilla b för att underlätta för en själv när fröken tar av sig blöjan och kissar på vardagsrumsgolvet. Så får jag ändå krypa på alla fyra och tvätta golv.

packa pappas packväsk.. eller?

Håller på packar inför påsken hos svärföräldrarna. Av någon anledning är det alltid jag som packar, kan bero på att B är fullständigt okapabel att ta tillvara minsta lilla millimeter utrymme i väskorna, att han packar det som inte ryms i väskan i en miljon platspåsar eller så beror det på att jag a) tror jag vet bäst (stämmer för det mesta) eller b) jag är hemma om dagarna = tid att packa...

Anyway, snart är allt packat och klart och jag finner mig själv stå mitt i oredan och klia mig i huvudet och undra HUR vi ska få kissmästarens kläder att räcka till i helgen?? Visst, svärmor äger en tvättmaskin men den kan man ju inte starta för att man behöver få några minitrosor tvättade. Eller kanske man kan, har inte frågat. :P

Har bytt kläder på dottern säkert en miljon gånger idag, dels för att hon kissat på sig, dels för att hon blivit genomblöt av att tvätta händerna... Nu har hon bara blöja på sig, kläder kan hon få på sig då vi ska åka. Ja, varför har hon blöja på sig? Orsak: a) trosorna är nedpackade eller hänger på tork i bastun, b) vi SKULLE sova.

Har även tjuvstartad med påskgodisätandet idag, jag och lilla b smaskade i oss några minipåskägg efter lunchen.

Nej, nu ska jag fortsätta packa. Har en massa finlir kvar.