Feittisdaan

Ingen pulkaåkning för oss idag inte. Jag har planerat och planerat att vi ska gå ut strax, men nu är klockan redan halv fyra och matlagning och middag inom kort. Kanske senare ikväll.... jag vet, jag är lat. Ovärdig. Eländig. Och så vidare!
På förmiddagen var det härligt väder, lite dimmigt och solsken, träden var frostiga och ljuvliga. Då började jag planera att vi skulle gå ut...

"Någon" hade lämnat spår i snön under vardagsrumsfönstret:
Såhär vackert såg det ut från vardagsrumsfönstret, jag konstaterade att vi borde tvätta fönstren...

Lilla b äter sin favoritlunch, kokt ägg:

Lilleman busar under bordet:

Lilleman har börjat gå med sin "lära gå vagn" och lilla b är inte sen med att hitta fördelar med det (bilden är inte från idag):

Jag har dagen till ära kokat "riktig" ärtsoppa, började igår med att lägga torkade ärter i blöt. Känner mig väldigt mora-aktig idag... Har också bakat semlor med frön. Ärtorna skulle koka 2 timmar så det var ett minus i kanten men annars tror jag det blir gott (har inte ätit ännu). Hoppas B kommer ihåg att köpa feittisdasbullona på väg hem från jobbet. Bäst jag påminner honom.

Annars inget nytt här inte. Lilleman sover sin andra tuppis idag, lilla b tittar på Hitta Nemo och jag slöar vid datorn. Trevlig feittisdag åt er allihopa!

Bilder från januari

Länge sen jag har satt in några bilder, ska trycka in några från januari nu, så länge ungarna leker snällt i vardagsrummet. Lilleman skrattar och lilla b tittar på Rorri Racerbil... undrar hur länge friden varar?

Eniveij, vi börjar med två bilder från en solig söndags"utflykt" (vi kom aldrig längre än över Metviksgatan = ca 400 m):

Yours truly försöker åka pulka. Ser ut som om jag bara dunsat ner där, men jag har faktiskt "nästan" åkt ner på ordentligt sätt... Med små bokstäver kan jag nämna att min bakdel var aningen för bred för just denhär pulkamodellen... men shhh, det är en hemlis... ;)

Lilla b använde dock pulkan till att transportera snöklimpar. Vi hade fullt upp att hålla henne borta från de gula klimparna längs vägen... huh!

Inomhus ser det ut som ett bombnedslag på daglig basis och DVD:n är i flitig användning:

Pettson och Findus-filmen "Glömligheter" var the shit i en vecka ungefär (vilket betyder 2-3 visningar per dag), här sitter avkommorna som hypnotiserade och väntar på att filmen ska börja.

Lilleman med sin favoritleksak: ett halsband. Detta brukar han komplettera med en rosa lackhandväska med två kattungar på. Pappa försöker desperat byteshandla med en traktor, men icke.

Nu har någon ställt till med en surpris i blöjan. Bäst att fiti åv.

Shortsväder...

... känns det som i alla fall här i Vasa. Minus fyra visade termometern på Brändö bro när jag var på väg till Kunskapens Hallar. Jag undrade hur nödvändigt det var att ha vinterjacka på sig en dag som denna.

För x antal år sedan mötte jag ett gäng utbytesstuderande (antar jag att de var i alla fall) på stan. Det var vinter och temperaturen var väl något liknande som idag, några grader på minus. Jag och några som jag mötte gick med jackan öppen, utan mössa och vantar, jag hade dessutom sommarskor på mig. De jag mötte gick med tjocka vinterjackor, halsdukar virade många varv runt halsen, mössor, huvan uppdragen och tjocka vantar. Det är lustigt hur olika man uppfattar en viss temperatur beroende på om man är van vid det eller inte.

Även släktingar från Australien suckade över det finska vädret, de tyckte att sommarvärmen här är alltför fuktig och jobbig.

Nåja, nu känns det som om vi är på väg åt rätt håll i alla fall. Igår droppade det från taken när jag kom hit till skolan. Solen börjar värma igen och snart är det härlig vår och superskön sommar. Men ärligt talat, jag har njutit av denna vinter trots att det varit kallt och många har gnällt över snömängd och för många minusgrader. Vem vet när det är en såhär underbar vinter nästa gång.

Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder....

Men, jag skulle ljuga om jag sa att jag inte längtade till våren, för det gör jag. Jag älskar Finland med sina 4 årstider...

Tillbaka till FDR nu, hej då!!

And then what...?

Usch. Jag har en verkligt låång negativ period just nu. ALLT känns så omotiverat, onödigt, tungt, svårt och inget verkar gå som jag vill.

Känns bara som om jag inte har något syfte. Jag bara nöter på golvet här hemma varje dag, byter blöjor, lagar mat, diskar, städar, tvättar...

Är ensam, ensam, ensam och ensam. Saknar the good old Vasa-days med M... Saknar lite mera uppmärksamhet och erkännande av B. Saknar bekräftelse från mina barn, varför är pappa så jävla bra?

What´s the point? Jag kommer ändå aldrig att bli färdig, jag kommer ändå aldrig att få gå de kurser jag vill, jag kommer ändå aldrig få göra det jag vill, jag kommer ändå aldrig att bli en supermamma, jag kommer ändå aldrig att klara av att gå ner i vikt, jag kommer ändå aldrig att bli den jag vill...

Jag har liksom tappat bort mig själv lite.

Orkar inte vara såhär negativ hela tiden.

Over and out. En maskin med kläder väntar....