Imorgon blir det vanlig grå vardag igen, sambon börjar jobba igen efter att ha varit ledig i nästan en månad. Jag ska vara ensam hemma med ungarna, måste erkänna att jag är lite nervös, har ju blivit van med att ha ett extra par händer och ögon som hjälp. Det tar väl några dagar före man är inne i rutinerna igen.
De här sista dagarna har vi bara slöat och haft filmkvällar. Konstigt att vara hemma i vår lilla lägenhet, man blev van att ha naturen på tröskeln uppe i Öja. Saknar på ett sätt att vara där, trots att jag började sakna vårt eget hem. I Öja fanns alla så nära, och när vi bodde hos svärmor och svärfar så fanns det alltid folk runtomkring en, på gott och ont. Nu är det bara vi, bara jag, B, lilla b och lilla o.
Lilla b har börjat säga fler ord under de senaste veckorna. Nu säger hon tydligt "pappa" åt B (och ibland åt andra saker också), när hon ser en katt säger hon "kikki", fåglar är ibland "kaakaakaak" och tutten är "ukku". Hennes vanligaste ord är "kakka" eller "giga", och allt är antingen "kakka" eller "giga". När hon gjort nummer två kan hon peka på blöjan och säga "kakka". När hon ser en racerbil säger hon "ååghii" (= rorri racerbil, ett barnprogram). "Tii" (där) kan hon säga om man frågar henne var något är. "Kiikaa" betyder att gunga. "Mamma" säger hon icke, inte ens något ditåt. Men jag har börjat få hårda kramar av henne, det är mysigt.
Lilla b har också blivit duktig på att dricka ur mugg, tuttflaskan lämnar sakta men säkert bort för vår stora lilla dam. Jag som trodde det skulle bli svårt att få henne att sluta med tuttflaskan. Nu är bara problemet att hon dricker mindre när drycken serveras i mugg istället för flaska, men jag litar på att hon reglerar det själv som hon känner för det och att mängden ökar när hon blir vanare med muggen, för be om dricka det kan hon.
Vår lilleman har blivit ett riktigt charmtroll, han "pratar" mycket, mer än lilla b i motsvarande ålder. Hans magbesvär har blivit bättre och han är för det mesta en glad liten pilt som ler och umgås. Han trivs jättebra i sittern och i babygymmet (en matta med en båge över var det hänger en liten kyckling och en nyckelpiga), mycket bättre än lilla b någonsin gjorde. Han pratar med kycklingen och nyckelpigan i babygymmet och ler åt dem. Samma sak i sittern, Nalle Puh, Ior och Tiger (de hänger i en båge över sittern) tilldelas bländande leenden och långa utläggningar. Sparkar gör han också som besatt, ibland är det svårt att få blöjan på honom då han sparkar så mycket. Ännu har han inte svängt sig på sidan, men han gör försök hela tiden, han har bara inte kommit på att överkroppen också måste med åt sidan för att det ska lyckas... :) I skrivande stund lyfter han fötterna höööögt upp i luften och släpper ner dem igen med en duns, som sagt, bara överkroppen skulle hänga med också.
Lilla b tycker om att "sköta " lilleman. Ibland till min stora förskräckelse. Hon kommer springande med hans tutt jämt och ständigt, hon ger honom pussar och kramar. Klättrar upp i spjälsängen och sitter där med honom när han gråter (och annars också). "Pajar" honom för hårt eller kastar leksaker på honom. Just nu ligger hon bredvid honom i babygymmet (JA! Det är trångt då...) och pratar med honom, han ler tillbaka och följer noggrannt med när hon leker bredvid honom. De är så söta, mitt hjärta smälter för dessa två små gullungar.
Får man vara såhär lycklig som jag är ibland?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar