Alltså jag är en mästare på att inte få "tumin ur röven" före det nästan är för sent. Jag tror att jag har läget under kontroll och har maaaaaaassor av tid kvar men så en dag går det upp ett ljus. Jag hade visst inte så mycket tid kvar och jag hade inte allt under kontroll. He he he...
Så är läget nu. Jag ska lämna in min gradu till opponent och handledare och en handfull andra graduskribenter på tisdag 20.11 och denna veckas måndag kom jag på att jag kaaaanske borde skriva den färdig också före det. He he he. Så nu är det stress big time. För ju mera jag skriver desto mera kommer jag på som jag behöver ta upp eller jämföra det jag har med.
Läget var alltså inte under kontroll och jag hade inte oändligt med tid att slutföra gradun.
Hipp hipp hurra för mig.
lördag 17 november 2012
fredag 15 juni 2012
Bryter tystnaden
Länge sen sist igen. Kan ju meddela att jobbet jag sökte i inlägget här nedanför inte blev mitt, ej heller de två lärartjänsterna som jag sökte i vår... och ingen av de 13 sommarjobbplatserna som jag sökte.
Så jag är hemmamamma denna sommar. Ganska skönt faktiskt, inga stressiga mornar, inget lämnande och hämtande från dagis... bara jag, en kaffekopp och VBL... och två ungar som är osams, en hund som jagar myggor och ett hus i total oordning.
Vi har flyttat. Lämnat Brändö för att bli Gerbybor. Än så länge är det bra, förutom den totala oordningen som råder inne, ute och överallt. Vi har en granne som redan har blivit min livslånga fiende. Det allra första han sa till mig var "ni ska hald hande hundn er tyst!", inget hej eller nåt. Jag blev helt ställd. Såklart hunden skäller när den är ensam ute med barnen och det kommer en främmande människa nära dem och han dessutom har med sig en katt i koppel.Och jo, jag vet, det är störande med en skällande hund men lite skällande måste man ju räkna med... Daisy vaktar dessutom barnen så noga när vi är ute (och inne) och vill hela tiden ha koll på var alla familjemedlemmar är.
Förutom denna surgubbe så är det riktit najs här. På vår veranda är det som på någon playa i "Södern" och barnen badar i sina badkar och jag lapar sol så fort tillfälle ges. Jag har sått blomfrön och lite örter i krukor och det känns riktit trevligt att ha en egen gräsplätt att vara på. Men nästa sommar ska jag ha ett staket runt gården så jag slipper se surnisse när jag är ute.
Jag försöker dedikera förmiddagarna till gradujobb. Det går varierande bra. Ibland bråkar ungarna så jag inte får något gjort och ibland orkar jag inte sitta och plöja genom intervjuer eller klassrumsobservationer en enda minut till... och ibland flyter det på riktigt bra.
Sååå... nog blir det en ped.mag. av mig ännu.
Så jag är hemmamamma denna sommar. Ganska skönt faktiskt, inga stressiga mornar, inget lämnande och hämtande från dagis... bara jag, en kaffekopp och VBL... och två ungar som är osams, en hund som jagar myggor och ett hus i total oordning.
Vi har flyttat. Lämnat Brändö för att bli Gerbybor. Än så länge är det bra, förutom den totala oordningen som råder inne, ute och överallt. Vi har en granne som redan har blivit min livslånga fiende. Det allra första han sa till mig var "ni ska hald hande hundn er tyst!", inget hej eller nåt. Jag blev helt ställd. Såklart hunden skäller när den är ensam ute med barnen och det kommer en främmande människa nära dem och han dessutom har med sig en katt i koppel.Och jo, jag vet, det är störande med en skällande hund men lite skällande måste man ju räkna med... Daisy vaktar dessutom barnen så noga när vi är ute (och inne) och vill hela tiden ha koll på var alla familjemedlemmar är.
Förutom denna surgubbe så är det riktit najs här. På vår veranda är det som på någon playa i "Södern" och barnen badar i sina badkar och jag lapar sol så fort tillfälle ges. Jag har sått blomfrön och lite örter i krukor och det känns riktit trevligt att ha en egen gräsplätt att vara på. Men nästa sommar ska jag ha ett staket runt gården så jag slipper se surnisse när jag är ute.
Jag försöker dedikera förmiddagarna till gradujobb. Det går varierande bra. Ibland bråkar ungarna så jag inte får något gjort och ibland orkar jag inte sitta och plöja genom intervjuer eller klassrumsobservationer en enda minut till... och ibland flyter det på riktigt bra.
Sååå... nog blir det en ped.mag. av mig ännu.
Vakthunden Daisy a.k.a. D-dog
torsdag 10 maj 2012
Velare...
Efter att ha listat många för- och nackdelar och velat fram och tillbaka mellan ja och nej, bestämde jag mig för att söka ett "nytt" jobb till hösten. Jobbet är som föreståndare på mitt nuvarande jobb.
Jag känner mig osäker och okunnig, kan jag verkligen vara "chef" åt 5 andra?? Man lär sig väl vartefter eller? Det finns ju andra sökande också, jag är kanske inte den lämpligaste kandidaten för jobbet, men, man kan ju alltid söka.
Jag känner mig osäker och okunnig, kan jag verkligen vara "chef" åt 5 andra?? Man lär sig väl vartefter eller? Det finns ju andra sökande också, jag är kanske inte den lämpligaste kandidaten för jobbet, men, man kan ju alltid söka.
måndag 30 april 2012
Grrratttulerar till mejjj!!!
Så var man ett år äldre igen.
Storayster, lillebror och gubben kom med kaffe på säng i lördags. Storasyster räckte mig ett paket som hon paketerat själv och klistrat ett tiotal klistermärken på och sa:
"Grattis mamma, he er sjoklaa i den här."
Gubben erkände att han nästan retat gallfeber på en stackars expedit i en guldsmedsaffär när han försökte välja en klocka åt mig. Till slut tog han ett presentkort.
lördag 14 april 2012
Vilken vecka!
Huhuh! Påsken avslutades tvärt i och med att gubben på måndagen fick åka in till akuten med ett stort sår på smalbenet som blödde och blödde och blödde. Han hade springit i skogen på skaren och försökt hoppa över ett gammalt träd som låg på marken när han snavade och föll rakt på en kvist som gjorde ett stort hål (ja, det såg ut som ett hål) i hans smalben. Han fick 5 stygn och haltar fortfarande.
Jag påbörjade min avslutande praktik på allvar och hade mina första lektioner på tisdagen. Tyckte själv att de första lektionerna inte alls gick bra och blev modfälld när jag på onsdagen fick svidande kritik efter min handarbetslektion, som jag föresten genomförde med en helvetisk migrän med tillhörande illamående från underjorden. Tydligen var inledningen för tam, jag hade inte tillräckligt med egna arbeten att visa upp och det jag lärde ut var inte en utmaning för eleverna, ja och så höll jag i virknålen på fel sätt. INTE ett enda positivt ord om min undervisning!
För fan, visst kan jag ta kritik, men den ska vara konstruktiv och ger man kritik ska man ha NÅGOT positivt att säga också!! För eleverna gjorde sina smycken med stort intresse och jag tyckte jag var lugn och behaglig trots min dundrande huvudvärk. Nåja, jag märkte ju nog själv att det kanske var för lätt men med tanke på att jag själv ALDRIG förr hade gjort smycken av järntråd och pärlor och lärt mig allt under PÅSKLOVET tyckte jag att det gick riktigt bra.
Under min tredje modersmålslektion kom PF-handledaren för att auskultera min lektion. Efteråt hade vi handledning och hon gav positiv respons åt mig om mig som lärare men även kontruktiv kritik om hur jag kunde ändra mitt upplägg då jag själv kommenterade att jag haft svårt att hitta rätt nivå på mitt undervisningsstoff.
Sen blev det dags för handledning med handledaren på skolan. Och trots att jag själv visste att jag inte klarat av de första lektionerna särskilt bra var jag inte beredd på att hon skulle hoppa på min personlighet och ha långa predikningar om mig som person. Jag var så nära till tårarna då för jag visste inte riktigt vart hon ville komma med sina påhopp, på vilket sätt skulle detta hjälpa mig? Är jag så värdelös att allt jag gör är fel?
Jag läste högt på fel sätt, jag skulle inte ha fått sitta ner när jag läste, jag borde ha spatserat runt med boken som stöd och agerat ut historien åt eleverna, men jag ville inte göra så!!!!! Jag skulle inte ha fått göra en färdig ordlista åt eleverna, de borde ha gjort den själv etc etc. HUR ska man kunna pröva på sitt eget sätt att undervisa om handledaren prompt vill att man ska göra på hennes sätt??? Igen fick jag inte ett enda positivt ord trots att jag vet att SÅ uslig var jag inte!!
På matematiklektionen la hon sig i när jag delade ut läxorna. Jag sa att de inte behöver göra uppgift 13. Då ropar hon från bakre delen av klassen att jo, man får nog göra den om man vill. För faaan! Det ska låtsas vara min lektion, då ska väl JAG bestämma om läxorna också?! Eller?
Min handledare i engelska däremot gav mig ris och rosor i lika mängd, hon behöll ett professionellt uttryck och gav mig konkreta tips utan att dra ner mig som person i det hela, jag lämnade handeldningen efter engelskalektionen med gott humör trots att lektionen var en katastrof och jag gjorde mer fel än rätt.
I studeranderummet hörde jag dessutom att en som hade haft musik hade fått svidande kritik av musikläraren efteråt. Du kan inte sjunga och Du tar inte en enda ton rätt! Dessutom vet jag att nästan alla som har musik under denna avslutande praktik absolut inte ville ha det och har jobbat stenhårt i studeranderummet för att få till stånds en bra lektion.
Såna här personliga påhopp får mig att bli så arg, så får det inte vara!! Jag har börjat undra om jag ens vill bli lärare längre. För tydligen gör jag INGET rätt och har en sövande personlighet. Det känns ju bra att fortsätta med praktiken nu då nästa vecka. Är det ens någon vits att jag försöker??
Nu är jag dessutom förkyld och borde skriva på gradun och planera lektioner, har varit krasslig hela veckan och igår fick jag ge mig och stanna hemma. Få se nu då vilken sorts utskällning jag får på måndag. Jag är väl en svag människa som inte kan bita ihop och hålla några lektioner trots feber och täppt näsa.
(Det här blev väldigt negativt nu märker jag men hej, jag är så arg och ledsen och måste skriva av mig!)
Jag påbörjade min avslutande praktik på allvar och hade mina första lektioner på tisdagen. Tyckte själv att de första lektionerna inte alls gick bra och blev modfälld när jag på onsdagen fick svidande kritik efter min handarbetslektion, som jag föresten genomförde med en helvetisk migrän med tillhörande illamående från underjorden. Tydligen var inledningen för tam, jag hade inte tillräckligt med egna arbeten att visa upp och det jag lärde ut var inte en utmaning för eleverna, ja och så höll jag i virknålen på fel sätt. INTE ett enda positivt ord om min undervisning!
För fan, visst kan jag ta kritik, men den ska vara konstruktiv och ger man kritik ska man ha NÅGOT positivt att säga också!! För eleverna gjorde sina smycken med stort intresse och jag tyckte jag var lugn och behaglig trots min dundrande huvudvärk. Nåja, jag märkte ju nog själv att det kanske var för lätt men med tanke på att jag själv ALDRIG förr hade gjort smycken av järntråd och pärlor och lärt mig allt under PÅSKLOVET tyckte jag att det gick riktigt bra.
Under min tredje modersmålslektion kom PF-handledaren för att auskultera min lektion. Efteråt hade vi handledning och hon gav positiv respons åt mig om mig som lärare men även kontruktiv kritik om hur jag kunde ändra mitt upplägg då jag själv kommenterade att jag haft svårt att hitta rätt nivå på mitt undervisningsstoff.
Sen blev det dags för handledning med handledaren på skolan. Och trots att jag själv visste att jag inte klarat av de första lektionerna särskilt bra var jag inte beredd på att hon skulle hoppa på min personlighet och ha långa predikningar om mig som person. Jag var så nära till tårarna då för jag visste inte riktigt vart hon ville komma med sina påhopp, på vilket sätt skulle detta hjälpa mig? Är jag så värdelös att allt jag gör är fel?
Jag läste högt på fel sätt, jag skulle inte ha fått sitta ner när jag läste, jag borde ha spatserat runt med boken som stöd och agerat ut historien åt eleverna, men jag ville inte göra så!!!!! Jag skulle inte ha fått göra en färdig ordlista åt eleverna, de borde ha gjort den själv etc etc. HUR ska man kunna pröva på sitt eget sätt att undervisa om handledaren prompt vill att man ska göra på hennes sätt??? Igen fick jag inte ett enda positivt ord trots att jag vet att SÅ uslig var jag inte!!
På matematiklektionen la hon sig i när jag delade ut läxorna. Jag sa att de inte behöver göra uppgift 13. Då ropar hon från bakre delen av klassen att jo, man får nog göra den om man vill. För faaan! Det ska låtsas vara min lektion, då ska väl JAG bestämma om läxorna också?! Eller?
Min handledare i engelska däremot gav mig ris och rosor i lika mängd, hon behöll ett professionellt uttryck och gav mig konkreta tips utan att dra ner mig som person i det hela, jag lämnade handeldningen efter engelskalektionen med gott humör trots att lektionen var en katastrof och jag gjorde mer fel än rätt.
I studeranderummet hörde jag dessutom att en som hade haft musik hade fått svidande kritik av musikläraren efteråt. Du kan inte sjunga och Du tar inte en enda ton rätt! Dessutom vet jag att nästan alla som har musik under denna avslutande praktik absolut inte ville ha det och har jobbat stenhårt i studeranderummet för att få till stånds en bra lektion.
Såna här personliga påhopp får mig att bli så arg, så får det inte vara!! Jag har börjat undra om jag ens vill bli lärare längre. För tydligen gör jag INGET rätt och har en sövande personlighet. Det känns ju bra att fortsätta med praktiken nu då nästa vecka. Är det ens någon vits att jag försöker??
Nu är jag dessutom förkyld och borde skriva på gradun och planera lektioner, har varit krasslig hela veckan och igår fick jag ge mig och stanna hemma. Få se nu då vilken sorts utskällning jag får på måndag. Jag är väl en svag människa som inte kan bita ihop och hålla några lektioner trots feber och täppt näsa.
(Det här blev väldigt negativt nu märker jag men hej, jag är så arg och ledsen och måste skriva av mig!)
lördag 31 mars 2012
GÄSP!
Klockan nere i högra hörnet av dataskrämen visar 05.34 och jag sitter och knapprar på gradun. Det är lördag och jag har varit uppe sedan 03.33. Hundjäveln väckte mig då och när jag märkte att vi var tre stycken på 120 cm istället för 2 flyttade jag över till soffan i spisrummet för att få lite mera sömn.
Frasselasse Felix sov på soffan och jag skulle just somna till ljudet av ett fridfullt kattspinn när hundjäveln märkte att någon hade stigit upp. Att matte låg på soffan med KATTEN gick ju inte alls an ochh plötsligt var vi 3 stycken på soffan också. Katten, hunden och jag. Hunden slickade katten, var svartsjuk som få och försökte hela tiden komma högre upp i soffan. *slick, slick, slick* *gny gny gny*
När jag en halv timme senare låg på rygg på soffan med en icke-spinnande katt i fotänden och en icke-stilla hund på magen gav jag upp. Jag steg upp och släppte ut hundjäveln och slog på datorn. Katten välte vattenskålen och jag upptäckte att hunden krafsat en stor grop i svärmors blomkruka (en stor en som står på golvet och innehåller ett rosmarinträd) i hjälpköket, det var ett spår av jord från hjälpköket via köket in i spisrummet. SUCK!
Hunden började skälla utomhus åt en bil och efter att ha fått in henne somnade hon på köksgolvet. Katten slumrade på en av stolarna i köket och det enda som hördes var enstaka musklick och snarkningar. Typiskt.
Snart börjar säkert resten av huset vakna. Om ca 5 timmar ska jag och gubben vara i Nykarleby på begravning. Hur jag ska hållas vaken idag vete gudarna men åtminstone har jag fått skrivit lite lite lite på gradun.
Och nu vaknade både hunden och katten och brottas på köksgolvet. Fan!
Min rygg värker.... :(
Frasselasse Felix sov på soffan och jag skulle just somna till ljudet av ett fridfullt kattspinn när hundjäveln märkte att någon hade stigit upp. Att matte låg på soffan med KATTEN gick ju inte alls an ochh plötsligt var vi 3 stycken på soffan också. Katten, hunden och jag. Hunden slickade katten, var svartsjuk som få och försökte hela tiden komma högre upp i soffan. *slick, slick, slick* *gny gny gny*
När jag en halv timme senare låg på rygg på soffan med en icke-spinnande katt i fotänden och en icke-stilla hund på magen gav jag upp. Jag steg upp och släppte ut hundjäveln och slog på datorn. Katten välte vattenskålen och jag upptäckte att hunden krafsat en stor grop i svärmors blomkruka (en stor en som står på golvet och innehåller ett rosmarinträd) i hjälpköket, det var ett spår av jord från hjälpköket via köket in i spisrummet. SUCK!
Hunden började skälla utomhus åt en bil och efter att ha fått in henne somnade hon på köksgolvet. Katten slumrade på en av stolarna i köket och det enda som hördes var enstaka musklick och snarkningar. Typiskt.
Snart börjar säkert resten av huset vakna. Om ca 5 timmar ska jag och gubben vara i Nykarleby på begravning. Hur jag ska hållas vaken idag vete gudarna men åtminstone har jag fått skrivit lite lite lite på gradun.
Och nu vaknade både hunden och katten och brottas på köksgolvet. Fan!
Min rygg värker.... :(
måndag 19 mars 2012
Illamående
Gubben var sjuk förra veckan och på fredagen blev storasyster sjuk, hon fick aldrig någon magsjuka, bara en vanlig förkylning men mamsen, mamsen fick magsjuka big time!
Började känna av illamåendet på fredag förmiddag och sedan dess har det hållit i sig. Usch. Jag spyr inte, även om det ibland känns som om det skulle gå över bara jag skulle spy en gång. Magen är orolig och jag känner mig som en urvriden trasa. Orkar inte göra något annat än ligga och bläddra lite halvintresserat i någon tidning, om ens det. Har sovit nästan hela helgen och idag vill jag inte ligga mer, har ont i kroppen av både feber och allt liggandet, men jag orkar inte vara uppe. Fy fa-an!
Jag har inte tid att vara sjuk!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)