Di swainfluu

Ringde min mamma igår, för att fråga hur min morfar tänker fira farsdagen i helgen, hon meddelade att de fortfarande är sjuka allihopa och att min lillebror T (snart 8 år) har haft svininfluensa. Så, jag tänker att vi kanske inte ska åka och hälsa på dem i helgen då, visserligen hör vi inte till någon riskgrupp men sjuka barn vill jag inte få på halsen (se vad jag uttrycker mig fint om min egna barn... "få på halsen"..). Lilleman är redan lite snorig och jag tyckte jag hörde lilla b hosta lite idag men ingen feber här ännu inte.

I Vasa har man nu börjat vaccinera folk för svininfluensan, eller som min pappa (årsmodell 1957) kallar det (så fjortisaktigt) "sika". "Har du fått sika naa än?" frågar han när han ringer. Om jag skulle gå i högstadiet skulle jag skämmas... eller, jag skäms lite trots min höga ålder på 25 år.

Så gott som alla bloggar om eller talar om VAD de ska göra, ska man vaccinera eller inte. Nu är det då min tur att skriva ett par rader om detta dilemma. *harkel* Jag vet inte vad vi ska göra. Ingen har nämnt något om det åt oss, ingen har frågat... så vi kör nu så här tills vidare. Om någon bjuder ut vaccin tror jag nog att vi vaccinerar barnen, men om VI vaccinerar oss vet jag inte. Låt nu alla i riskgrupperna få sitt vaccin nu till att börja med, jag tänker inte stå utanför rådgivningens glasdörr och gasta mig gul och blå och gredelin. Jag läste nämligen i VBL att man just vid vår rådgivning fått be folk gå hem den dag man inledde vaccineringen av riskgrupperna, folk hade dykt upp och hoppats att ingen skulle märka att de också fick sina friska barn vaccinerade, eller så uppfattade jag artikeln.

Lilleman är dessutom för ung för vaccinet ännu.

Här är ungarna en dag då de båda låg i lilla b:s säng så länge jag bäddade "den stora sängen".