Har inget och alltför mycket att skriva om... får inte någon början någonstans, kanske för att min hjärna är så full med en massa grejer som jag funderar på.
Lilleman sover fortfarande inte en hel natt utan vaknar ca 2 gånger. SUCK. Att lilla b är omöjlig om nätterna, hon drömmer antagligen mardrömmar, vaknar och skriker flera gånger per natt utan att riktigt vakna ordentligt och att B snarkar som en mindre fabrik gör inte saken bättre. Nu när lilleman har fått börja äta t.ex. potatispuré och majsvälling har vi försökt "tanka" honom inför natten, lite puré vid middagstid och så välling före läggdags, men det fungerar icke.
Skulle desperat behöva prata av mig men, ärligt talat, jag vet inte vem jag skulle prata med, det känns bara som om ingen orkar lyssna på mina problem. Har säkert varit hemma ALLTFÖR länge ensam med 2 under 2-åringar och utan vuxet sällskap, men jag känner mig bara som en störande liten fluga i mina vänners liv. Usch, hatar att känna så och ännu mer hatar jag att ha så mycket känslor och funderingar inne i mitt huvud som bara förvirrar mig och som jag inte kan prata med någon om... :(
Saknar en kram, en varm kram som sveper in hela mig undan alla andra krav. Finns ingenstans att fås.
2 kommentarer:
Ingen aning om hu e er ti vara heim me två under-två-åring, elder eins ein för den delen. Kan alltså int säj att "ja föstar hu e känns":( Men hede ti vila ha nan ti tala me å int ritti veta vem man ska öis ur se på, he känns bekant. Sir fram emot ti råkas snart! *kramar håålt å läng*
Jå, ibland ere bara örk! Man sku bara vila klä åv se mamma-manteln å vara en latan prick som bara böv tänk på se sjölv... hmm. Visserligen veit ja int om ungan har så muki ti göra me miin svacka just nu, elder na liiti förstås, pgå den uteblivna nattsömnen men.. jå... Hoppas vi hendar råkas!!!
Skicka en kommentar