Sitter här igen och ser allvetande ut. Har läst igenom ett kompendie i utvecklingspsykologi och ska nu försöka bestämma mig för vad jag vill skriva ett 5 sidigt arbete om. Tips? Idéer?
Ärligt talat skulle jag inte orka skriva om något alls. Känner mig trött och omotiverad (surprise!), började nästan gråta när jag läste om den sena vuxenåldern/ålderdomen och om att bli änka/änkling. (Kom igen Emma!!)
Borde börja läsa till tent också.
Idag har jag faktiskt något jag ska göra här i glasbåset. Lite före klockan 18 ska jag koka kaffe till 16 personer och och och.... (wait for it) ställa fram ett fat med smörgåsar ur kylen! Jag jobbar verkligen HÅRT för min lön ska ni veta!
3 kommentarer:
Ja fundera faktiskt IMORIS (telepati?!) att om ja sku forsk om nating i psykka, så sku ja vila undersök arbetsplatspsykologi. Alltså hu man trivs på arbeiti, vasås stämning e er, va man tycker om arbeitskamraten, hu man uppfatar chefen sin, om man enöjd elde om man sku vila byt arbeit, om e förekommer mytji skitsnack osv. Me tanke på att man e mang tusen tim på arbeiti i liivi sin e he ganska viktot.
Nu veit ja int alls om he er en alternativ fö te, har int ritti koll på va utvecklingspsykka ritti täcker för områden. Men he e ju ett livsskede he å, tiidn tå man e yrkesaktiv.
Anledningen till att ja tänkt på e var att ja hört på x3m-nyheiten imoris tå ja fixa me i ordning (jå, ja har en duschradio!:D) att di hadd undersökt na liknand... typ stämning på arbeitsplatsen å hu bra man trivs osv.
Trevlig jobbkväll:)
//Maja
Ja ska skriv om naating från vuxenlivet, har skriva rei om mobbning från "barndomen". Veit bara int va ja ska ta... lärarn föreslo typ hu förhållande ti föräldran å syskon förändras å he va ganska intressant men ja veit int... er så omotivera. Har muki på schema i maj...
Ja tror he finns en skildan kurs som heiter arbetsplatspsykologi som komber seinari, annos sku he ha vari intressant, som du sa, man tillbringar ju ganska muki åv liivi siin på arbeitsplatsn.
Hej, men hede låått ju å intressant! För onekligen ändras förhållanden ti familjemedlemman me åldern. Kusin min som ja råka i Stockholm sa att hon fortfarand ibland komber på att: "Ja just he. Int behöver ja ju göra som mamma vill - ibland veit ja ju faktiskt mytji beter sjölv!". Å hon fylld just 35:)
Man har liksom i ryggmärgen hede att man måst lyd mamma i alla situationer, för hon veit bäst. Å visst kan man fråg om råd ibland, men he e fortfarand bara hennas åsikt man får - int en absolut sanning:)
He sku ju vara speciellt intressant fö te som sjölv e mamma å har egen familj nu ti utvärder hu saker å ting ändras.
Skicka en kommentar