Jag och ungarna har varit ute 1,5 timme idag, kom just in. Det hettar om kinderna och de är blossande röda, humöret är på topp och ungarna snälla och gulliga. Det är i sånahär stunder mitt i vardagen som jag förstår vad det innebär att vara lycklig. Dessa stunder av obeskrivlig lycka händer nog oftare men jag tenderar att bara skriva om jobbiga saker har jag märkt. Nåja inte idag.
Lilleman leker med en boll i vardagsrummet, lilla b försöker underhålla honom med att låtsasnysa, och lyckas, lilleman skrattar hjärtligt åt henne. "Å-ii!" säger hon med sin bestämdaste röst och tar av honom en leksak som hon anser att han inte får ha. Denna stund är en bra stund så han börjar inte gallskrika utan vänder sig mot en annan leksak istället.
NU gallskriker han däremot, för nu ramlade han mitt på trynet i ett försök att manövrera sin kropp från sittande läge till magläge...
Bastun håller på att bli varm och pappa B kom just hem... This is Emma, signing out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar