Livet utan dator

Att inte ha en dator som surrar envist i ett av hörnen i vardagsrummet är ganska befriande faktiskt. Ibland. Som den idiot jag är trodde jag att jag skulle få umgås mer med min bättre hälft nu när den "andra kvinnan" är ute ur bilden, men nej. Vad gör min älskade då? Jo han köper ett nytt spel till PS2 och sitter och spelar det till långt in på natten istället. SUCK!


Inatt drömde jag en hemsk dröm, eller det var egentligen på morgonen, jag drömde att B var en boxare och att han dog. Hemskt. Jag vaknade och började stortjuta, sprang in i köket och kramade en förvånad B och sa att han inte får dö idag. Han stod där som ett stort frågetecken och svarade "öööh, nå, int had ja tänkt he helder...", vad lättad jag blir. ;) :P


Idag satt T barnvakt åt lilla b för första gången. Han hade våldsam krapula och länsade medicinskåpet och åt rågbröd med atrilli och drack kaffe och åt ett par bitar morotskaka. Lilla b sov under hela tiden jag var borta så det var inget svårt jobb för T, han behövde bara befinna sig i lägenheten och vårda sin krapula och försöka göra engelskaläxan. Såklart vaknade lilla b när jag kom hem.


Jag var alltså på piano idag. Hade övat ackorden på en av låtarna helt fel, det var alltså därför det lät så pissigt! Till läxa fick jag en adventpsalm som heter något i stil med Jesus är vår herre eller något liknande heter de inte alla det?). Hur som helst har jag aldrig hört dängan förut och var tvungen att hålla tillbaka ett litet fniss när pianoläraren Siw bläddrade igenom adventpsalmerna i psalmboken. Men den här måste du ju ha hört? Den här är väl bekant? Har ni sjungit den här i skolan? Har du någonsin varit i kyrkan på första advent? (svar: en frågande blick och ett mumlande, kanske någongång i skolan...) Så lät det alltså på varendaste en av adventpsalmerna, mitt svar var nej på varje, förutom Hosianna, men den är för svår för mig så den fick jag inte spela, så nu blev det denhär Jesus sången som även handlar om att bygga en väg av något slag. Jag skulle bara spela med höger hand men tappade hela tiden bort mig, delvis för att Siw ylade psalmen i ögat på mig vartefter jag spelade, delvis för att hon skrek kommentarer som nej, pekfingret, neråt, tummen under när jag spelade. Jag ter mig nog som ett hopplöst fall i hennes ögon.


Vår kamera har äntligen hittat hem. Den är inte liten kan jag meddela. Och B anser att jag är en novis när det gäller kamerahantering så jag har en orakad karl som flåsar mig i örat varje gång jag ska fotografera något. Idag brast han nästan ut i gråt när han upptäckte att det var lite smuts på linsen, redan! Men för att lite ta honom i försvar så tror jag att hans plötsliga känsloutbrott beror på undertryckt sorg över datorn som nyligen gått sönder, han har bara inte hanterat den förlusten ännu....

Så här ser den ut, det nya tekniktillskottet i vår familj. Vi ska köpa en extrapitt till den så det går att zooma bättre och så ska den visst få en egen väska och ett linsfilter och allt möjligt. Älskling, jag behöver en ny vinterjacka och lilla b behöver blöjor. Ja-ja, men först ska kameran ha bla bla bla... :)

Men nu, hörni, nu ska jag läsa era bloggar. Har ju varit borta några dagar nu så får se hur mycket jag har missat. :P