Sista kvällen ensam...

Vilken dag. Full fräs och så ännu lite till. Jag och lilla b har varit och shoppat. När vi kom hem var det bara lilla b som hade fått något. Kläder, en matta och leksaker. Och mitt konto lät höra en stor suck när pengarna bara raaasade bort till diverse ändamål, passade på att betala telefonräkningen och kåravgiften också när jag nu ändå höll på. Märkte att jag fått studiestöd fast jag inte ville ha något i år. Ska ringa dit och klaga, måste få betala tillbaka det NU före jag glömmer att pengarna inte är mina att spendera. Jag skulle så vilja uppdatera min garderob, vill ha nya, aningen mindre tält och potatissäckar att klä mig i.

Lilla b var jättetrött ikväll och somnade lite före nio, alltså för ca en halvtimme sedan. Jag diskade och plockade undan leksakerna och nu ska jag träna lite bara jag orkar.

När jag diskade började jag tänka på när jag var liten och skulle sova. Då ville jag alltid att min dörr skulle vara öppen och att mamma och pappa skulle vara uppe ännu. Jag tyckte det var tryggt att somna då dörren var öppen lite och ljuset strilade in genom dörrspringan och man hörde TV:n och mamma och pappa som pratade med varandra eller när de gick omkring i huset och plockade undan saker. Om vi någon gång alla gick och sova samtidigt, som t.ex. på jul eller liknande, hade jag alltid svårt att somna då det var mörkt och knäpptyst i huset.


Kom samtidigt att tänka på en av mina (dåtida) kompisars morfar. Han brukade alltid fråga oss (om vi var på samma ställe någongång när det var kväll/natt, typ nyår etc.) om vi ville ha "Natipiiskaa"? Jaaa, vad det nu då var? De bodde i Kronoby (säkert bor de där ännu) och jag tyckte alltid att det var såå långt borta. För att inte tala om de gångerna vi var till Ytterjeppo och hälsade på min pappas moster och morbror, det var så långt bort så vi nästan var tvugna och ta flyget dit. :P Konstigt hur man uppfattar saker annorlunda när man är liten.

Imorgon kommer B hem. ÄNTLIGEN! Ska bli så skönt att inte behöva vara ensam. Ännu en hel dag + kväll ensam, men sen, sen är han hemma igen!




Nu har jag igen suttit här och filosoferat en mindre evighet. NU ska jag träna.